tystnad, tagning

Mitt här i tystanden som uppstår när jag verkligen inte orkar engagera mig i någonting kreativt, men ändå brinner för att inte ligga i sängen med datorn i knät och titta på fetmadokumentärer hela dagarna, återkommer jag. Kanske inte lika spektakulärt som en fågel fenix, men jag känner ändå att jag vill romantisera min återkomst till det lite mer ambitiösa och konstnärligt självförverkligande livet, med att säga att jag, likt fågel fenix, återuppstår. Och jag har helt vansinniga saker för mig.

Jag
- skriver en pjäs. Eller två. Just nu ser det ut som att den ena kommer bli någonting medan den andra bara kommer förbli ett utkast gömt i en mapp på datorn.
- har börjat maratonläsa böcker igen efter att jag kom fram till att det var möjligt. Och romaner är inte alls lika kämpiga att ta sig igenom som avhandlingar från 1967, så mycket läst blir det.
- skissar på novellidéer. Novellidéer. Ordet novell, idé och jag har inte befunnit sig i samma mening sedan den tidiga gymnasietiden då jag tvingades skriva dessa dödsdömda verk.
- har även återupptäckt mitt intresse för att skriva långa poetiska verk. Senast jag gjorde det blev vansinnesdådet 16 sidor långt så vi får se var jag ska hamna denna gång.

Samtidigt skriver jag C-uppsats om radioteater och försöker att inte halka på isgatorna.

klart slut.

/miranda